"Så gick det till när mormor var ung..."

Popgala på Folkets park i Sundsvall, 1965. På scenen låg Svenne Hedlund. Han med puckel på ryggen. Söt som få. Förutom att han låg, hoppade han upp på högtalarna, där han rörde sig som ingen annan. Faktum var att han for omkring som en liten terrier på scenen. Samtidigt som han sjöng, så klart. Smidigt! Snyggt!

När han försiktigt väste:"... my baby drove up, in a brand-new...Cadillac..." vrålade vi fjortisar så mamma skulle ha trott att jag var helt sinnes-svag. Det var första gången jag skrek på en pop-gala. Och den sista. Det kändes fel men när jag såg alla andra göra det, ja... då kände jag mig cool och skrek jag också.

Hep Stars bodde, som många andra artister på 60-talet, på Liz Motell i Bredsand, där jag och mina kompisar bodde. Vi var givetvis där och hängde. Vi hade en plan. Vi visste vilka bilar de körde, två stycken Ford Admiraler, vinröda, och vi blev alldeles till oss när vi såg bilarna köra fram dit vi stod. Efter en stund skyndade vi oss runt hörnet, öppnade en dörr som inte var den egentliga entrédörren, och kände om den var öppen. Det var den! Vi, fyra fjortisar, smög snabbt in till korridoren där rummen låg. Vi visste vilket nummer dom hade och naturligtvis kände vi på dörren. Den var också öppen! Helt osannolikt! Vi smög in på rummet som var tomt. Jag satte mig på golvet och kände mig dum. Vad skulle jag säga och vad skulle jag göra när dom kom in? Tänk om dom skulle bli jättearga! Jag var inte lika frän som mina tre kamrater nämligen.

Vi fnissade och var jättenervösa när vi såg att dörrhandtaget trycktes ner. Hjälp! Dom kom in: Svenne, Christer, Lelle, Benny och Janne. Dom blev en aning förvånade när dom såg fyra skoljäntor som rodnande pladdrade och fnissade om vartannat. Jag har glömt vad som sades men jag anar att det inte var några direkt djupa samtal om livets mening. Jag har memorerat endast två saker: Jag fick blåsa håret på Svenne, eftersom det var nytvättat! Han frågade om jag ville! Och: Min bästa kompis, Lisa (som alla killar alltid blev kär i) kysstes med Benny Andersson innan vi lyckligt lullade hem på små rosa moln.

Vi levde länge på vårt vågade intrång. Något att berätta för barnbarnen. Men det där med Bennys och Lisas kyss, tror jag att jag utelämnar... Förutom att vi bara var barn, så kan man ju undra vilka barn som blir imponerade av att min kompis fick en kyss av Benny Andersson, en skäggig "gammal gubbe" som har spelat dragspel i "Allsång på Skansen"?!