"A piece of cake"

Jag tycker så mycket om att se på olika matlagningsprogram på TV. Matlagning från Italien, Provence, Spanien, Sverige, Danmark, England med mera. Ett program var från Danmark och visade en duktig kvinna som bakade olika sorters matbröd snabbt och enkelt. Hon undervisade om olika sorters sädesslag och därmed också då mjöl. Hon inspirerade mig så mycket att jag fick en riktig bakperiod. Jag bakade matbröd var och varannan kväll. Baguetter av fullkornsmjöl, ciabatta av special-vetemjöl, matbröd fyllda med fetaost och soltorkade tomater. Det var så härligt och det luktade så gott i lägenheten. Tänker fortsätta med den vanan även om det blir några pauser ibland.

Leila är ju en riktig "sockerpulla". Vilka desserter och vilka muffins hon åstadkommer! Alla sockergommars moder. Mat-Tina går inte av för hackor hon heller. Per Morberg kan också sälla sig till den skaran. MEN! Det finns en gemensam nämnare för alla dessa kockar, och det är ett sätt att utrycka sig som ALLA (åtminstone de svenska) har lagt sig till med, nämligen: "...och så lägger jag min fläskfilé på grillen... och nu vispar jag mina ägg och mitt socker... nu kan min stek få stå i ugnen ca en timme... och så saltar jag min fisk..."! MIN fläskfile...MINA ägg... MITT socker...MIN stek... MIN fisk... Men vad är det fråga om? Det kan tyckas vara en bagatell, eller rättare sagt, det ÄR en bagatell, men jag irriterar mig så fruktansvärt på den. Bagatellen. Varför måste man påpeka att det är "mitt"? Är det så farligt om det skulle råka vara någon annans fläskfile eller ägg eller fisk? Eller måste dom säga så för att visa oss tittare att det är dom själva som har inhandlat produkterna och att det inte är vi licens-betalare? Som om vi skulle bry oss? Med tanke på diverse andra oväsentligheter som våra pengar går till, menar jag. Några köttbitar mer eller mindre; who cares? Bara dom kunde sluta med detta tjat. Det påminner om sandlådan: "Det är MIN spade! NEJ, det är MIN!"

Kom igen! Stek, grilla, baka mera. Prata mindre! Klarrrt och betalllt!