"Lotta , du var mobbad under hela din uppväxt. Din tonårstid var ett helvete. Och nu har du skrivit en bok om det..."
"Sven, du har suttit inne större delen av ditt liv. Men så hände något som förändrade allt. Och nu har du skrivit en bok om det..."
"Alicia, du var den sjätte i en syskonskara av tio. Du fick vara varken liten eller stor. Du beskriver ditt liv som i ett vakuum. Och nu har du skrivit en bok om det..."
"Vendela, du är hjärnan bakom dessa oerhört läckra, ovanliga glassar. Dom smakar inte som vi är vana, utan är smaksatta med lök, svamp och annat som vi bara hittills hittat i den traditionella maten. Och nu har du kommit ut med en bok om dessa härligheter..."
"Axel, du designar något så ovanligt som skålar av inget annat än läder. Jag har faktiskt aldrig sett något liknande. Och nu har du kommit ut med en bok om den unika konsten..."
"Irma, du har en mycket ovanlig sjukdom som kan göra att dina barn löper stor risk att utveckla densamma. Hur ser livet ut för er? Jag vet att ni har haft många svåra stunder. Men nu har ni kommit på ett sätt att hantera er situation. Du har nu kommit ut med en bok om det..."
Det är inget fel med att skriva böcker. Jag skulle bli glad om någon förläggare skulle intressera sig för något jag har skrivit. För det verkar som vi lever i en riktig bokskrivar-festival-yra. Allt går att skriva om. Det är ingen ände på böcker som "spottas" ut idag. Och det hjälper ju dessutom verkligen att skriva om något när det liksom breder ut sig i ens liv. När det pockar på och behöver komma ut. Det renar och rensar. Det är framförallt terapeutiskt och kan vara lärorikt även för läsaren. Och mycket är ju naturligtvis för vår kulinariska utveckling.
I TV-soffan intervjuas människor av allehanda slag, man hör allt, och det mesta resulterar i nya, fräscha böcker. Det rör sig om viner, champagne, whiskey, desserter, dukningar, trauman av olika slag; incest, våldtäkter, misshandel samt jordgubbsfromage och andra fromager, glassdrinkar, olika matlagningsmetoder, dietmetoder, med fett och utan fett, med grönsaker, utan grönsaker.
Jag lyssnar, gråter ibland över alla tragiska öden som når mina öron, hämtar in, lär mig och får lite insikt i sånt som jag inte haft insikt i tidigare. Men jag kan inte låta bli att le när jag hör de magiska orden: "Och nu har du Malte, kommit ut med en bok om detta ämne..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
haha! klockrent, mamma. som alltid. you rock. puss.
Skicka en kommentar